Var var vi?

Jo, klockan 6 fick jag komma in till honom på IVA.
Han hade syrgasmasken på sig och slangar och sladdar och knappar överallt. Såg verkligen inte kul ut.
Han var hungrig och trött och fick inte äta. Han fick visserligen dropp men droppslangen fungerade inte som den skulle.
Blev stopp i den hela tiden och sen lossnade tyvärr nålen. Så att försöka hitta ett nytt blodkärl att sticka i på en så liten och knubbig bebis var inte lätt. Dom fick sticka honom totalt 15 gånger för att få in EN nål. Dom stack honom bland annat flera gånger i huvudet. 4 gånger tror jag det var där. Sen flera på handleden och fotböjen där, på sidan om fötterna i händer och armar och till sist fick dom dit en nål på fotknölen. Och sen var det massor massor av tejp och bandage och allt för att lyckas få den att hållas. Ändå blev det stopp hela tiden i slangen.
Sen ammade jag honom och pysslade på på IVA tills vi skulle få komma till ett eget rum på barn mitt på dagen.
Då hade jag varit vaken i 30 timmar i sträck så så fort lillgrisen somnade så däckade jag. Jag sov i 3 timmar och sen kom dom in och sa att han var vaken. Jag hade inte hört honom för jag var halvt medvetslös men eftersom dom kollade till honom hela tiden så gick det ju bra.
Sen var det då bara upp och hoppa och fixa hela dan.
Dom tog prover och att sticka Sebbe är rena rama blodbadet för det slutar aldrig blöda.
Läkarn kom in och sa att han låter kruppig så dom bestämde sig för att det var krupp han hade.
Han inhalerades flera gånger på IVA och hela tiden med jämna mellanrum på barn.
Jag somnade nio på kvällen. Kunde inte hålla ögonen öppna längre och lillegris sov ju mest hela tiden.
Vaknade till av att sköterskorna smög in och tog prover på lillegris och kollade väl syresättningen gissar jag.
Och så inhalerade dom nog honom nångång under natten. Jag hade såklart somnat med tvn igång, lamporna på full belysning och persiennen uppe men nångång under natten vaknade jag av att det var fixat. Dom var in och kollade till lillegris väldigt ofta under natten men både jag och han sov gott. Jag sa att dom skulle väcka mig men dom ville inte göra det.

Så blev det fredag och det togs mer prover från fingret, inhalerades några gånger, fick antibiotika i droppnålen (kanske inte skrev det innan men det har han fått hela tiden där inne).
Så kom barnläkaren igen och vipps så hade han inte krupp, inte astma (det ska dom kolla om han får så igen), bara en vanlig liten förkylning?!
Dom började misstänka RS-viruset men dom tyckte det var onödigt att ta prover eftersom han mådde lite bättre och andades lite bättre. Vid 13 skulle vi få åka taxi hem.
Så vi fick en jättetrevlig taxichaffis som betalde taxiresan t o m eftersom han tyckte jag skulle köpa godis till mina större barn istället ;)
Och i vuollerim fick vi byta taxi så då fick vi en som heter Åsa som skulle köra oss hem. Vi stannade en stund i Jokkmokk och fixade ersättning och hälsade på hos hennes kollegor och dom gullade med världens gladaste lillegris :)
Han har inte varit sig själv efter att han var sövd. På akuten i gällivare var han såå sprallig och glad och charmade alla. Och sen på fredan blev han sig själv igen och skrattade åt alla som kom och skulle inhalera honom. Han hatade det förrutom sista gången när sköterskan själv höll i honom. Då pratade han bakom masken och flinade så ögonen bara lyste.
Sen när vi kom hem! OJ OJ vad lycklig han var över att få vara med storasyster och storebror igen :)

Vi var isolerade på rummet så vi fick bara gå fram och tillbaka till kiosken/restaurangen.
Jag fick ju bara frukost och kvällsfika där så vi var ju tvungen att gå dit och äta.

När vi kom hem var jag såå trött!
Lilleman däremot var lättad över att vara hemma igen och slippa alla nålar och masker för ansiktet och sånt så han ville vara vaken mesta tiden fram till 3 inatt. Jag själv vågade knappt sova så jag låg och lyssnade på honom där han låg i vaggan fam till halv 5 imorse. Sen var det förstås morgon klockan 7. Jaa jag var seg men äh nu är jag ju vaken.
Igår var jag alldeles skakis och illamående och trött och hungrig. Marcus for iväg direkt för att hinna handla innan klockan blev alltför mycket och han kom hem med pizza!! Åh vad gott det var!
Klämde i mig hela min och knyckte av Marcus pizza också. Skulle nog ätit halva hans pizza om det inte vore för att jag var tvungen att springa iväg och byta kläder efter en läsk-olycka. Då ides jag inte sitta ner längre.
Jo just det. Vi var hemma 16.20 igår.
Nu kanske det blev lite rörigt men iallafall så vet dom inte anledningen till hans anfall och på fredan tyckte dom jag överdrivit alltihop men om jag hade överdrivit hade nog inte läkarna på akuten i gällivare tyckt att han lät så illa och skickat oss till sunderbyn från början.